Med tanke på globaliseringens betydelse, liksom en allt större transnationell rörlighet som t.ex.
omfattande migration och återkommande flyktingströmmar framstår frågor om mobilitet, identitet och
medborgarskap som centrala forskningsområden, vilka uppmärksammas i denna kurs. Kursen är
mångvetenskaplig och ger utifrån olika teoretiska och metodologiska perspektiv en orientering om
aktuell forskning med fokus på migration, identitet och medborgarskap med ett antal mer specifika
underteman som medborgarskap och sociala rörelser, kultur-, språk- och identitetsprocesser med en
betoning på genus och etnicitet, demokrati och utbildning. Kursen presenterar och problematiserar
aktuell teori och forskning utifrån olika ämnesfält som migrationsforskning, kultur- och
utbildningssociologi, litteraturvetenskap, emotionssociologi, religionsvetenskap och statsvetenskap.
Kursen syftar övergripande till att ge de studerande verktyg från olika discipliner att genom tvärande
perspektivmöten kritiskt granska teorier, förklaringsmodeller och forskningsmetoder som är av
betydelse för att förstå sociala processer och mänskligt handlande i relation till kursens övergripande
tematik.

I kursen medverkar föreläsare från olika ämnesdiscipliner och lärosäten i Sverige – också i
Turkiet kommer forskare från olika discipliner och lärosäten att delta. Kursen organiseras genom 3
obligatoriska träffar à två dagar i Göteborg samt 2 veckors vistelse vid Svenska Forskningsinstitutet i
Istanbul (SFII). Istanbul som stad är en viktig migrationsknutpunkt och erbjuder angelägen forskning,
blandningar av kulturer och intressanta identitetsskapande miljöer. Programmet i Istanbul kommer bl a
att innehålla föreläsningar, seminarier och studiebesök och även möjlighet till skrivande och
självstudier. Beroende på det säkerhetspolitiska läget i Europa, kan kursen vid ev behov genomföras i
Göteborg med turkiska gästföreläsare. Kursen är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Svenska
Forskningsinstitutet i Istanbul (länk: http://www.srii.org/) och Högskolan Väst.

Kursledning:
Marie Carlson (kursansvarig), docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs
Universitet.
Kerstin von Brömssen, professor, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst.
Oksana Shmulyar Gréen, PhD, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Allmän information
• Kursen erbjuds främst doktorander och i mån av plats masterstuderande – max antal platser 10.
Kursen är öppen för sökande från samtliga svenska lärosäten.
• Kursen omfattar 7,5 hp.
• Kursens språk kommer att vara både svenska och engelska.
• I kursen ingår tre obligatoriska kursträffar över två dagar vid Göteborgs universitet, samt två veckors
vistelse vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII), v. 42-43, HT 2016.
• Resekostnader och kostnader för logi för kursdeltagande under veckorna i Istanbul bekostas av
utbildningsarrangören.
• Kursen examineras bl.a. genom ett avslutande skriftligt paper (se kursplan).
• Datum för kursträffar i Göteborg: 14-15/9, 27-28/9 och 30/11-1/12.
Ansökan ska innehålla:
• Ett brev med namn, personnummer, hemadress, institutions- och universitetstillhörighet, en kort
beskrivning av det egna doktorandprojektet och en motivering till varför du ansöker till kursen (totalt
ca 1 A4-sida + kort CV, max en sida). Vidare ett rekommendationsbrev från handledare för
avhandling eller masteruppsats.

Ansökan sänds i ett enda dokument som PDF fil per e-post senast den 1/6, förlängd deadline till Anna-
Karin.Wiberg@socav.gu.se. Besked om deltagande i kursen ges senast torsdagen den 9/6.
För mer information kontakta: marie.carlson@socv.gu.se eller kerstin.von-bromssen@hv.se

Sociologisk forskning är en är en facktidskrift för sociologer och för andra som intresserar sig för den empiriska, teoretiska och metodologiska utvecklingen inom sociologin och samhällsvetenskaperna. I Sociologisk Forskning presenteras kontinuerligt resultat från pågående forskningsprojekt och diskussioner kring teoretiska utvecklingsmöjligheter. Tidskriften har ett särskilt fokus på den svenska och nordiska samhällsutvecklingen och har dessutom emellanåt temanummer för speciellt aktuella forskningsområden.

Ett ständigt aktuellt forskningsområde är migration, och detta område har ytterligare aktualiserats den senaste tiden då människor ännu en gång flyr för sina liv från krig och förtryck. En av många destinationer för dessa flyende är Sverige. Vår tid präglas dessutom av allmän ökad mobilitet och komplexa transnationella migrationsmönster som kan bära med sig utmaningar för traditionella sätt att föreställa sig fenomen som medborgarskap och nation. Därför planeras nu ett temanummer på temat: Migration, makt och medborgarskap.

Migration som forskningsfält är tvärvetenskapligt och därför inbjuds forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner att skicka in ett manus som belyser någon av följande aspekter:

• Migration och aktörskap
• Migration, inkluderande och exkluderande praktiker
• Migrationsdiskursen
• Migration och medborgarskap

Vi välkomnar särskilt bidrag som teoretiskt och empiriskt belyser erfarenheter av ensamkommande flyktingbarn inom institutionella sammanhang, representationer och erfarenheter av muslimska och kristna migranter från Mellanöstern i Sverige samt förortens mobilisering mot stigmatisering och segregation.

Inskickade manus kommer att genomgå peer-review. Deadline för manus är 1 maj2016. Numret är planerat att publiceras som nummer 53:4 (2016). Information om format för manus m.m. finns i Sociologisk Forskning samt på hemsidan: www.sociologiskforskning.se

Gästredaktörer för numret är Magnus Dahlstedt, Barzoo Eliassi och Lisa Salmonsson

Manus skickas till Barzoo Eliassi
E-post: barzoo.eliassi@lnu.se

Observera att deadline för manus är 7 maj 2016.

IMER-förbundet utlyser härmed 3 resestipendier för doktorander som skall presentera på The 18th Nordic Migration Conference (NMR) i Oslo den 11 – 12 augusti. Stipendierna skall gå till doktorander som fått ett eller flera abstracts accepterade. Sökande måste vara medlem i IMER-förbundet. Sökande som inte tidigare fått bidrag från IMER-förbundet kommer att prioriteras.

Stipendierna avser att täcka faktiska kostnader för resa och logi upp till ett maxbelopp om 4 000 SEK och betalas ut i efterskott. Doktorand som beviljas stipendium får samtidigt som beslut en blankett som skall fyllas i och tillsammans med verifikat/kvitton i original skickas till IMER-förbundet.

Ansökan skall innehålla:

• Kontaktuppgifter (namn, lärosäte, e-postadress, etc.).
• En kort beskrivning (t.ex. ditt abstract) av vad du ska presentera på konferensen.
• En motivering till varför det är viktigt för dig att delta i denna konferens utifrån ett IMER-perspektiv.
• En bekräftelse på att ditt abstract har blivit accepterat.
• Ett rekommendationsbrev från handledare eller någon i motsvarande position.

Ansökan skickas med e-post till info@imerforbundet.se senast den 10 juni. Ange gärna “Resestipendium” på ämnesraden.

Svar meddelas per e-post under juni månad.

Idag kl 14 röstade riksdagen ja till att införa ID-kontroller på bussar, tåg och båtar. 175 ledamöter röstade ja, 39 röstade nej och 117 avstod. Lagen träder i kraft på måndag den 21 december och från 4 januari ska ID-kontroller ske vid transporter till Sverige från en annan stat. Bakgrunden till denna lagändring menar regeringen handlar om att ”skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande” men vi menar att den slår mot möjligheten att söka asyl och därmed asylrätten. Sveriges riksdag har idag lagt sig på en miniminivå i EU vad gäller flyktingmottagande och lagen strider såväl mot internationella konventioner, som EU-rätten. Detta när antalet flyktingar som kommer till Sverige minskat de senaste veckorna. Vi har även sett andra förslag har handlat om medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn, tillfälliga uppehållstillstånd och stängning av Öresundsbron. Denna förändring har gått fort. De presenteras mindre än tre månader efter Refugees Welcome-manifestationen i Stockholm på vilken Stefan Löfven sa att hans ”Europa inte bygger murar”och mindre än tre månader efter att bilder av tre-åriga Alan Kurdis livlösa kropp, på en strand i Turkiet, spreds över världen. Vi menar att riksdagen har idag röstat genom en lagändring som innebär det alltså en kraftig omdirigering av svensk asylpolitik, vilket är oroande.

I ett kortare tidsperspektiv innebär lagen om ID-kontroller en eftergift till de krafter som länge verkat för ett misstänkliggörande av flyktingar och för en åtstramningspolitik, d v s en politisk agenda som regeringen (och oppositionspartierna) nu anser sig tvungna att anpassa sig till. Om vi ser den politiska situation hösten 2015 i ett lite större sammanhang kan vi se att inskränkningar och åtstramningar i asylpolitiken inte är ett nytt fenomen: Luciabeslutet 1989, viseringskravet mot de bosniska flyktingarna på 90-talet, hanteringen av de apatiska barnen är bara några exempel på detta. Kriminaliseringen och misstänkliggörandet av migranter och flyktingar en lång historia och där har vi REVA-projektet i färskt minne.

Vi ser att dagens riksdagsbeslut också tyder på att de etablerade politiska partierna har tappat greppet om definitioner av politiska mål och prioriteringar och istället låter ledsagas av Sverigedemokraternas populism och misstänkliggörande av flyktingar. Ord som ”katastrof”, ”kollaps”, ”volym”, ”kris” ,”hot”, ”ström” och ”vågor” används för människor som är på flykt från krig och som vill använda sig av rätten att söka asyl.

Att människor som flyr liknas vid överväldigande naturkrafter och katastrofer som hotar det förmodade vattentäta samhället och sprider skräck och oro i samhället menar vi är något som bidragit till bland annat de anlagda bränderna på flyktingförläggningar runtom i Sverige. Detta sätt att se på människor finns också med i bakgrunden när regeringen idag inför ID-kontroller. Att säga sig ta ansvar för situationen genom att göra inskränkningar i asylrätten anser vi är oansvarigt och med en sådan retorik osynliggörs alternativa politiska lösningar för den rådande situationen.

Vi ser ingen kris. Vi ser att ett samhälle där skattesänkningar för 140 miljarder genomförts samtidigt som privata aktörer blir rika på nyanlända flyktingars lidande. Vi ser ett civilsamhälle som tar över ansvaret för ett humant mottagande men som får varken inflytande eller resurser. Detta sker i ett Sverige som aldrig någonsin har varit så rikt som nu och där julhandeln spås omsätta 75 miljarder kronor och därmed än en gång slå ett nytt ”rekord”.

Som vi ser det kommer dagens lagändring att få stora konsekvenser för människor på flykt men även för det svenska samhällets grundläggande värderingar. Lagförslaget bidrar till att det redan utbredda misstänkliggörandet av flyktingar framför allt för människor från mellanöstern, institutionaliseras. Lagändringen påverkar inte bara flyktingar, utan även en betydande del av befolkningen som kommer att utsättas för ID-kontroll. Människor kommer att fortsätta fly undan krig och förtryck men deras resa kommer att bli dyrare och farligare och redan nu har vi hört om att de första smuggelbåtarna har anlänt Skånes kust. För flyktingarna kommer flykten att bli farligare och dyrare och människor kommer att fortsätta dö på hav men denna gång möjligtvis närmare Sveriges kust.

Avslutningsvis kan vi konstatera att om lagändringen syftar till att andra EU-länder skulle utveckla en mer human flyktingpolitik så har effekten uteblivit. Om lagändringen syftar till att minska antalet flyktingar som kommer till Sverige så har detta redan skett. Oavsett syfte så leder ID-kontroller till att klyftan mellan de etablerade och de nyanlända växer. Under hösten har alternativa berättelser om flyktingsituationen i Sverige och i världen uteslutits ur debatten, men de finns. Istället för att försvåra för människors att söka asyl genom att införa ID-kontroller, så menar vi att regeringen borde ha lyssnat till den kritik som framförts av till exempel Amnesty och Svenska kyrkan, och istället utveckla förslag för skapandet av lagliga vägar till Sverige.

Den globala flyktingsituationen bör förstås i ljuset av ojämlika nationalstater och hierarkiska medborgarskapsregimer som resulterar i ojämlik fördelning på en global nivå. Regeringen bör därför satsa på välfärdsstatliga investeringar, på att stödja civilsamhällets satsningar och identifiera innovativa och hållbara lösningar för ett hållfast flyktingmottagande istället för att lägga resurser på ID-kontroller. Med tanke på de utmaningar som Sverige står inför demografiskt anser vi att regeringen snarare borde låna pengar under en avgränsad period för att bygga ut välfärden för människor på flykt istället för att inskränka deras möjligheter att söka asyl.

IMER-förbundet

René Leon-Rosales, ordförande i Imerförbundet, postdoktor, Uppsala universitet
Hassan Sharif, fd ordförande i Imerförbundet, doktorand, Uppsala universitet
Susanne Urban, fd ordförande i Imerförbundet, universitetslektor, Uppsala universitet och Linköpings universitet
Barzoo Eliassi, universitetslektor, Linnéuniversitetet
Daniel Hedlund, doktorand, Stockholms universitet
Farhad Jahanmahan, doktorand, Stockholms universitet
Getahun Yacob-Abraham, universitetslektor, Karlstads universitet
Lisa Salmonsson, universitetslektor, Stockholms universitet
Ulrika Wernesjö, postdoktor, Linköpings universitet

IMER-förbundets Farhad Jahanmahan som forskar om ensamkommande barn erfarenheter av mottagandet i Sverige pratar i Östra Smålands nyheterna om några tendenser han ser i sitt intervjumaterial.

Imerförbundets Ulrika Wernesjö, deltog i panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar vid Malmö högskola för några veckor sedan om välfärdsstatens utmaningar i flyktingmottagandet. Detta samtal finns att se på UR Play.

Frågor som behandlades var: Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget?

Övriga medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola.

IMER-förbundets Barzoo Eliassi som forskar om etniska relationer, social policy, socialt arbete, medborgarskap och mångkultur i Mellan Östern och västeuropeiska samhällen pratade för ett tag sedan i SVT om vikten av att även forskare säger ifrån när det gäller vardagsrasism och vikten av att förstå vardagsrasism som ett symboliskt vapen för att trycka ner rasifierade grupper i samhället. Vilka som positioneras som “den Andre” förändras över tid men rasistiska uttryck måste förstås som en kollektivt skapade handling och därför måste vardagsrasismen också bekämpas kollektivt. Detta är allas ansvar även forskarens.

Se hela intervjun här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smaland/forskaren-sag-ifran-om-vardagsrasism

Under några veckor kommer vi att framhålla när IMER-förbundets medlemmar syns och hörs i media. Vi kommer att börja med några äldre inlägg som kanske kan vara av intresse och först ut är Lisa Salmonssons avhandling som handlar om invandrade läkare med utbildning från länder utanför EU och om hur denna grupp inte känner sig fullt ut inkluderade i den svenska läkarprofessionen.

Avhandlingen, The ‘Other’ Doctors: Boundary work within the Swedish medical profession, finns att ladda ner men den har även skrivits om i bland annat Dagens Medicin.